I morse vaknade jag med en positiv känsla och det var lätt att komma ur sängen. Först på tur stod simning och i och med den lugnare veckan blev det ett kort pass med sprintsimning bland annat, kul! Lite skola hann jag med före eftermiddagens löppass. Tio trehundringar blev det med ökande fart varje hundring. Det känns bättre och bättre för varje löppass jag gör nu, skönt. Med lite cykling efteråt avslutades passet efter ett par timmar, vilket kändes konstigt eftersom det passet i vanliga fall ligger kring tre timmar. Efteråt stack vi hem till Annie och PJ där vi åt middag och sedan väntade bion. Det har varit en skön tisdag med andra ord. Någon semla har det dock inte blivit idag. Jag tror att jag sparar den till morsan kommer upp om några helger. Hennes egengjorda kommer säkert att sitta fint på kvällen efter nio mil i skidspåren.

• Vaknar tjugo i sju av mig själv (varfööör?)
• Kaffe följt av en morgonpromenad
• Långfrukost tillsammans med Falukuriren
• Sju maskiner tvätt
• Diskar
• Lidlshopping
• Lunch
• Powernap
• Kaffe med tilltugg
• Plugg
• Massage
• Frukt
• Simträning med kidsen
• Kvällsmat
• Bloggar

Visst är det härligt med vilodagar?

I går var jag och en massa andra känningar i form av cyklister och triathleter hos Sofia och Robban på inflyttningsfest. Det var en mycket trevlig kväll med härliga personer och en mängd olika goda smakupplevelser. Det extra intaget av energi satt fint inför dagens distanspass. Vid niotiden när jag stack ut visade termometern åtta minus och jag var inställd på ett kyligt pass. Jag började med en sväng runt Varpan och sedan mötte jag upp Annie vid den vanliga samlingspunkten vid gamla postenparkeringen och vi tog oss runt Runn. Det började snöa riktigt ordentligt och en härlig tystnad låg omkring oss. Efter ytterligare lite extrasvängar var jag hemma igen efter fyra timmar.

Det blev lite löpning i kväll upp till friidrottshallen där jag körde häckövningar, rörlighetsträning och bålstyrka. Det blev i vanlig ordning en massa snack också och Robban som bland andra var där sa att vi triathleter nog led av en form av damp/adhd eftersom vi bara måste ut och träna hela tiden. Det är väl skönt för cyklisterna att de kan känna att de inte är värst när det gäller träning. Min träningsvecka blev den största på evigheter, tjugofyra timmar fördelat på tretton pass.

Nu ska jag snart sätta tänderna i en vitaminkickssallad gjord på mango, ananas, sharon och kiwi, det behövs i dessa tider och gott är det också.

Jag sitter i soffan och är i det tillståndet så att om någon skulle prata med mig skulle det ta fem sekunder innan jag reagerar på att någon sa något och jag skulle efter att tittat på personen någon sekund frågat; Va? Dagen började redan halv sex i morse för att jag skulle hinna med ett simpass innan skolan kallade. På vägen upp till Lugnet lyssnade jag på musik så att jag skulle piggna till eftersom jag visste att jag skulle mötas av levande ljus och lugn musik i simhallen. Passet var ett genomsimspass med fem åttahundringar med frisim och medley och jag lyckades undvika stående bröstsimmare och andra motionssimmare som det annars är väldigt lätt att irritera sig över.

I eftermiddag stack jag upp till Lugnet för att köra skate. Idag skippade jag tightsen vilket kändes bra inte minst de två gångerna jag låg med ansiktet i snön mellan skidorna. Det var dock ingen som fick nöjet att se detta eftersom det inte var så många i spåren idag. Snön vräkte ner och allt var vit/grått - marken, luften, träden och himlen. Det var tungskört vilket egentligen passade mig ganska bra eftersom det då var lättare för mig att träna in tekniken.

Väl hemma blev det en varmt bad och en kall bär- och banansmoothie. Det var en sådan stund som förgyller livet.