När jag städade lägenheten i eftermiddag satte jag på radiokanalen ”Soul och R&B”. Det blev några gungande moves och höfterna fick röra på sig samtidigt som jag dammsög och dammade av diverse saker. Jag älskar att dansa och känna takten och rytmen i kroppen.

Igår körde jag backintervaller igen och den här gången stakade jag för att spara knäet som jag tyvärr känt av de senaste dagarna. Det var en längre men mindre brant backe än sist och de arbetande musklerna fick känna på smärta när de tog mig uppför. Nu i början går utvecklingskurvan rakt upp och så fort det känns bättre än tidigare så känner jag mig lite proffsig. Just nu är känslan viktigast för mig och verkligheten mindre viktig:-)

Jag har förresten kommit på en sak. Om jag vill att bilar ska stanna när jag ska korsa en väg på ett övergångställe eller liknande så ska jag se ut som om jag inte riktigt har kontroll på mitt åkande för då stannar de direkt. Tyvärr har jag inte behövt göra mig till ännu men den dagen den kommer:-)

Styrketräningen går framåt och idag hördes ett glädjerop från mig och anledningen till detta var något så enkelt som att jag kunde hålla emot hela vägen när jag gjorde en excentrisk chin. Det låter inte så imponerande men för mig är det ett framsteg och en bra början, det är ju ändå några kilo som ska hållas emot.

Igår körde vi ett teknikpass på rullskidor. Lina agerade tränare och jag och Staffas gjorde vårt bästa för att följa hennes instruktioner. Vi klev upp på och ner från trottoarkanter och vi tränade på att trampa runt i kurvor. Allt handlar om balans, att våga ha tyngdpunkten på ena skidan så att man kan flytta och göra vad man vill men den andra skidan. Det var riktigt roligt och det lär bli roligare när jag blir bättre på det så nu ska det tränas lite på varje kommande pass.

Förresten om ni någon gång funderat på vad som händer när man kör in i en hög trottoarkant rakt framifrån med rullskidor så behöver ni inte fundera längre; man trillar.

Jag sitter framför TV:n, härligt att spelen äntligen är igång! Nu gäller det att lusläsa TV-tablån eller rättare sagt OS-guiden för att inte missa någon av alla höjdpunkter. Något jag inte kommer att missa är såklart att se Lisa Nordén tävla i damernas triathlon den artonde augusti. Vi var ett stort gäng triathleter som vinkade av henne och sportchef Tomas Wiker på tågstationen i Falun i onsdags. Nu hoppas jag kunna skymta dem i den svenska OS-truppen.

Idag är det första gången jag kan använda mig av förkortningen Rull IV istället för Rull D när jag fyller i träningsdagboken. Vilket pass vi hade; jag, Lina och Staffas! Vi körde fem backintervaller på omkring två och en halv minut. Backen var cirka 425m och tillräckligt brant för diagonalåkning. När vi skulle ta oss ner tog vi en längre och mindre brant väg vilket var toppen då vi kunde "skölja" ur musklerna lite. Varje intervall gick snabbare för min del vilket berodde på att jag blev mer och mer bekväm i åkstilen och gick från finåkning till en lite mer okontrollerad åkning med högre frekvens. Efter första intervallen uttryckte jag ”Åh var härligt!” och jag syftade på mjölksyran som jag inte har känt av ordentligt sedan i april. Efter tredje intervallen kom det istället en svordom ur munnen vilket även det var ett uttryck för mjölksyran. Efter femte intervallen stod vi alla tre och hängde på stavarna, ni vet med spetsarna bredare isär och handtagen ihop. Det är första gången någonsin som jag har stått på det viset och bara det är ett litet tecken på att jag går framåt i skidträningen.

Jag ser med spänning fram emot dagens rullskidepass och hoppas på att Lina äntligen kommer att leva upp till sitt smeknamn. Linapina kan förresten tolkas på mer än ett sätt. Det var en elev på skidgymnasiet som gav henne smeknamnet och den eleven såg förmodligen Lina som en pina. Pappa tolkar det istället som någon som ska pina "Linor". Det får hon gärna göra.

Morgonkaffe

Min dagliga morgonpromenad som numera sker med mina nyinköpta gåstavar

Frukost med gröt och macka

Styrketräning med Åsa. Inga excentriska chins och dips idag inte, träningsvärken sitter fortfarande i.

Vegetarisk lunchbuffé på Kopparhatten med Åsa och Per. Det bästa av allt var den otroligt goda saffranssoppan och så klart det trevliga sällskapet.

Just nu dricker jag grönt te hemma i soffan

Idag körde jag veckans andra pass på rullskidor, och även veckans andra pass över tjugo kilometer. Distanserna ökar sakta men säkert och jag kan inte annat än att hålla med Lina om att ”Det börjar bli lite för kort för oss att bara köra en timme”. Drygt fyrtio mil har jag fått ihop i år och jämfört med förra årets tre-fyra mil så ligger jag bra till. Jag blir mer och mer säker på skidorna och det är så skönt att slippa lägga energi på rädsla för att falla. Åkningen blir såklart också mer avslappnad. 

Igår körde jag mitt första styrkepass med vikter på väldigt länge. Friidrottshallen lockar igen nu när sommarvärmen bytts ut mot regn och blåst. Jag körde åtta övningar för hela kroppen men med stor fokus på bål och överkropp. Träningsvärken som nästan är oundviklig efter det första styrkepasset infann sig idag trots att jag körde med mycket lätta vikter. Passet tog ungefär en timme med inledande balans- och rörlighetsövningar och det var riktigt kul att stå där med skivstången igen. Tre pass i veckan med dessa övningar är det som gäller de närmsta åtta veckorna. Kontinuitet.