Det var jag som satt bakom ratten när vi tog oss från flygplatsen till Flic en Flac vid lunchtiden i lördags. Det gick inte helt felfritt precis; förutom att jag la i fel växel flera gånger var jag nära att försöka växla med fönserveven en gång. Jag lyckades också sätta på vindrutetorkaren istället för blinkisen. ”Titta åt höger” sa jag till mig själv varje gång vi närmade oss rondellerna. Vänstertrafik kräver trots allt lite invänjning. Vart jag skulle åka behövde jag i alla fall inte bry mig om eftersom det bara var att följa efter taxin som låg framför oss där hälften av familjen satt.

Promenad längs stranden på väg hem från restaurangen i lördags kväll. Testning av sandkvalitén och vattentemperaturen.

(Foto: Brorsan)

Igår blev det en del solande med hög solskyddsfaktor, ville inte riskera att bränna mig.

Sandiga fötter

Nu är håret på blekning:-)

Koraller

Just nu väntar jag på att tiden ska gå så att jag kan ta nattåget ner till Skåne. För en gång skull är jag ute i god tid och slipper stressa precis före avfärd. Väskorna är packade, kylen är tömd, blommorna är vattnade och ”Ingen reklam, tack – skylten” är uppe.

Kylskåpstömning; Det här kokte jag ihop till en god tomatsås

Resultatet serverades med tortellini, bönor och parmesanost

• Styrketränat
• Gjort statistiktenta
• Sträckt högerarmen när jag cyklade hem från affären
• Insett att jag är ganska klantig
• Har varit simtränare
• Åkt rullskidor med träningsvärk i höger sida om ryggraden som resultat
• Har varit på barnkalas hos en klasskompis
• Styrketränat
• Har varit tritränare
• Har varit hos kiropraktorn
• Simmat med högskolan
• Redovisat PM för B-uppsatsen i humanbiologi. Titeln; ”Vertikal kickträning vs horisontell kickträning – en träningsstudie inom simning”
• Styrketränat
• Spelat Alfapet
• Åkt 38km rullskidor och lyckades vurpa, kunde tydligen inte hälsa på en cykelklunga, försöka se vilka som var med i klungan och åka samtidigt
• Insett åter igen att jag är klantig
• Jobbat på Hemköp
• Gett tips till Lina och Staffas i simning

Just nu väntar jag på att "Mord i sinnet" ska fortsätta.

Idag var jag nära att ta av mig rullskidorna och gå hem den sista biten; jag var helt orkeslös i slutet av passet. Dagen började i alla fall bra; solen sken för andra morgonen i rad och luften var frisk när jag kom ur lägenheten. En granne satt ute, nyvaken och med en cigarett i handen och jag var glad över att jag inte var hon. Jag mötte upp Lina och Staffas och vi tog riktningen mot Aspeboda för att få köra på den otroligt fina vägen som vi körde långpasset på sist. Vägen är precis som ett kuperat skidspår vilket gör att vi får träna på att växla mellan stakning, stakning med frånskjut och diagonalåkning, samt att åka utför. Efter femtio minuter stannade vi till och jag kände att jag fick hjärtklappning; pulsen var upp i 239 och efter någon minut hoppade den ner i normalpuls, 129. Jag antar att det är för att kroppen inte är helt hundra ännu och att pulsen var rätt hög i uppförsbackarna. Jag vände hemåt och fick order av Lina att ta det lugnt, och visst tog jag det lugnt. Till en början gick det bra men sedan när jag närmade mig Falun gick det långsammare och långsammare. Jag stannade och vilade två gånger. Kraften var borta. Tjogotre kilometer blev det i alla fall till slut.

Som sagt, förkylningen är ju kvar i kroppen och snoret rinner. Perfekt tillfälle att träna på att snyta ut det samtidigt som jag skidar. Senast jag gjorde det var i vintras och då var jag nära att få in hela staven i näsborren eftersom jag lyckades sätta i staven samtidigt i marken när jag böjde mig åt sidan, inte jättesmart. Idag gick det bättre i alla fall, förutom en gång då snoret hamnade på skidkängan, fräscht.

Idag känns huvudet mycket piggare och det är dags att komma igång igen, om än lugnt. Jag blev överlycklig när jag kände att jag lätt skulle orka gå en promenad i kväll. Jag gick runt "de tre små sjöarna" som jag kallar dem och det var så skönt och härligt att få röra på sig.  

Jag vet inte hur många bilder jag har på någon form av växt i närbild. Ju tråkigare växt, desto viktigare är bakgrunden, utan den hade den här bilden inte varit speciellt intressant.

Det är ingen tvekan om att jag är i Falun.

Både sol och regn fick jag ta del av under promenaden.

Idag känner jag mig mycket bättre! Så skönt! 

Gott att ha en sådan här matlåda i kylskåpet när det var dags för dagens lunch. Nu är jag redo för statistikräkning i skolan.

Det var en envis förkylning. Den sitter fortfarande i huvudet men snart måste den väl ändå släppa därifrån. Smaken har kommit och gått de senaste dagarna och glädje har blandats med frustration. Nu verkar den dock äntligen återkommit för gott för den här gången och det tackar jag för.  

Jag hade exakt samma förkylningsprocess i juli. Även den startade en måndag och första passet kunde genomföras torsdagen veckan efter. Det skulle vara i morgon men denna förkylning är tyvärr mer segdragen. Jag längtar i alla fall tills jag kan få träna igen och få göra av med all den överskottsenergi som jag känner att jag har nu.  

Julkänslor har jag fått lite då och då under de här dagarna. Det är häftigt hur lukter och smaker påminner om olika händelser eller platser. Jag minns den dagen en jul för några år sedan då jag var förkyld och jag hade en speciell lukt i näsan. Samma lukt som jag känner nu. I söndags morse när jag satte på nyhetsmorgon fick jag en så underbar känsla i kroppen och det kändes som om det var en drömvinterdag i februari med fem minus, klarblå himmel och gnistrande snö. Nyhetsmorgon i kombination med förkylning fick mig att känna detta, konstigt men häftigt.