Inlägg publicerade under kategorin Längdskidor

Av Lina Karlsson - 25 februari 2009 18:06

Seedningstabellerna uppdaterades i morse klockan nio, intressant att se var jag hamnar och precis som förra året räckte min tid i år till femte led i ett eventuellt Vasalopp. Förra året var seedningstiderna 25min snabbare på måndagens Öppet spår, i år var de 50min snabbare...


Det finns inofficiella resultatlistor på nätet för ÖS, i år placerade jag mig på 477 plats av de drygt 6000 som kom i mål, förra året var jag topp 390 av de 5400 som tog sig i mål. Jag var ungefär lika långt ifrån segrartiden i år som förra året, skilde tre minuter och generellt visar resultaten 1h längre tid än förra året.

Av Lina Karlsson - 24 februari 2009 20:33

Som jag skrev före Öppet spår var tankarna blandade inför loppet vilket  främst berodde på att jag var osäker på min form. Anledningen till detta var att jag inte alls har den volym- och kvalitétsträning som jag hade förra året då jag både simmade, cyklade och sprang för fullt. I år hade jag dock åkt betydligt mer skidor och inför loppet i söndags skrev jag upp vad jag hade förbättrat i min skidåkning och med hjälp av erfarenheten som jag fick med mig från förra årets lopp skrev jag även upp delar och moment under loppet som jag kunde förbättra. Dagen innan var jag riktigt laddad och det är häftigt vad tankens kraft kan göra; ingen osäkerhet på startlinjen, bara positiva tankar. Nedan följer mina förbättringar i samband med loppet i jämförelse med förra året;

 
  • Jag värmde upp i år :-) genom att springa med stavarna.
  • Jag försökte ta det lugnare uppför (så gott det gick), jag gick med snabba steg uppför varje saxbacke i stället för att springa (insåg under senare delen av loppet att saxbackarna som jag (eller rättare sagt mina armar) fasade för, var ett perfekt tillfälle att få vila armarna på, jag lät benen jobba hårt och använde stavarna mer som balans och ”taktpinnar”). Att ta det lugnt uppför var inte min strategi förra året…
  • Jag åkte på bra utför och kände mig betydligt säkrare – förra året roade jag mig med att både bromsa och bekanta mig med snön ett antal gånger.
  • Jag åkte i de mest lättåkta spåren (ibland så fanns det ju bara ett alternativ) – förra året åkte jag i de minst åkta spåren eftersom de var minst förstörda.
  • Jag stakade mer i år (starkare och bättre teknik) vilket både går snabbare och är mer ekonomiskt än diagonalåkning.
  • I år hade jag en midjeväska med en vätskepåse och slang vilket fungerade suveränt bra (Craft, finns på Intersport). Väldigt lätt att få i mig vätska mellan kontrollerna och dessutom fanns det plats för bars, gel och valla. Förra året hade jag en vanlig camelback men den om något skriker det motionär om.
  • Förra året var de sista kilometrarna de minst roliga, i år hade jag en önskan om att ha krafter kvar vilket jag ju faktiskt trots allt hade i år. En anledning kan ha varit koffeingelen (Enervit) som jag intog i Hökberg (har druckit koffeinfritt kaffe i två veckor för att om möjligt få en större kick), någon kick kände jag dock inte av men jag blev betydligt mer klartänkt och positiv i alla fall.

Nu tar jag med mig erfarenheten från detta lopp till nästa års Öppet spår.

Av Lina Karlsson - 23 februari 2009 15:47

Det känns i kroppen idag, vilket skulle vara konstigt om det inte gjorde. Jag har dock inga enorma skavanker utan det känns lite, lite överallt; muskulaturen i bröstryggen, ljumskarna, höftböjarn men mest i lattissimus. Jag var lite förundrad igår att jag kände så fruktansvärt mycket i triceps samtidigt som jag inte kände någon kontakt med lattissimus. Redan igår kväll förstod jag dock att även den muskulturen var välanvänd, det känns faktiskt skönt att ha träningsvärk där vilket jag inte hade förra året. I år kände jag inte något i ryggslutet över huvudtaget vilket var det som jag hade mest problem med under förra årets lopp. Jag svankar inte på det sättet nu när jag stakar som jag gjorde då vilket säkert är den största anledningen.

 

Förra året sprang jag ett riktigt hårt löppass på tisdagskvällen efter Öppet spår. Jag hade fruktansvärd träningsvärk i höftböjarn och i ljumskarna, men trots detta och dessutom med en gipsad hand sprang jag mitt bästa löppass under hela vintern. Dagarna efter det passet var dock hemska, löppasset påskyndade ju inte precis återhämtningen så det blev vila därefter istället. I år ser jag istället till att återhämta mig ordentligt innan jag ger mig på någon större ansträngning för kroppen.

 

Återhämtningen idag hade jag planerat före helgen; Jag gick upp till simhallen i morse (2-3km), skönt att få sträcka ut stegen och därmed även ljumskar och höftböjare. Simmade några hundra meter dubbelrygg med bröstbentag (riktigt skönt) och frisim, sedan stretchade jag igenom kroppen och simmade några meter till och det kändes betydligt bättre i kroppen då. Därefter blev det bastu, smoothie och apelsin innan jag traskade hem igen.

 

Jag är inne i ett riktigt lyckorus idag! Jag längtar redan nu till nästa års Öppet spår och ser verkligen fram emot all träning som ska bedrivas under det närmsta året. Det finns mycket att förbättra!


För den som är intresserad kan ni läsa om förra årets Öppet spår här;

http://linakarlsson.bloggagratis.se/2008/02/25/532885-varsol-och-blatt-gips-hor-ihop/

Av Lina Karlsson - 20 februari 2009 17:48

Jag börjar känna mig redo inför helgens äventyr, sista skidpasset körde jag på Vällan igår med drygt 17km stakning. Det kändes riktigt bra; jag tycker att jag hade bra driv, det gäller bara att jag är aktiv hela tiden.

 

Övriga från Lönsboda SK, inklusive pappa, åkte upp tidigt i morse och är på plats i Sälen där de ska övernatta i ett hus under helgen. Mamma kommer upp i kväll och jag ser fram emot några trevliga dagar i hennes sällskap. Vi åker upp till Sälen i morgon bitti där hon och jag ska sova i en stuga natten till söndag.

 

Idag har jag tvättat, städat och snart är packningen klar med alla skidgrejer. Jag har laddat upp med bars, gel och energidryck som jag ska ha som färdkost på söndag. Vallning av skidorna behöver jag inte bry mig om då jag har lyxen att lämna över skidorna till pappa i morgon. Han lägger på paraffin och kallvalla och sedan kommer skidorna ligga klara i startfållan långt fram i ledet på söndag morgon när jag kommer till startplatsen, precis som förra året.

 

Det ska visst snöa under hela söndagen och vara kring 8-6 minus. Tankarna inför loppet är blandade men de senaste dagarna har jag lyckats ladda mentalt och nu ser jag verkligen fram emot att åter igen få köra de nio milen. Istället för att fokusera på en viss tid, så har jag satt upp en massa delmål och en plan för själva loppet och målet är att utföra den planen och gärna klara delmålen. Det viktigaste ur min plan är att jag håller mitt tempo, inte stressa förbi folk i backar osv, för håller jag bara ett jämnt tempo så vet jag att jag kan hålla det länge…det är så jag fungerar (i alla fall så jag alltid fungerat så jag hoppas att det gäller även på söndag:-)).

 

Jag ska snart fixa matlådor inför i morgon; kyckling, makrill, avokado, pasta, ägg, en massa nötter och frukt. Min grötblandning ska jag också göra som jag ska inta på söndag morgon; kall gröt, mosad banan, kesella, rostade solrosfrön och kanel som jag bara rör ihop.

Av Lina Karlsson - 14 februari 2009 18:53

Idag cyklade jag upp till sjön Vällan som ligger ovanför Falu Koppargruva. Skidåkning på en sjö innebär enbart stakning vilket skulle passa både mitt knä och träningen inför Öppet spår. Det blev två varv på niokilometersspåret, det första kördes utan stopp men under det andra blev det en del fotografering.

 

Jag vek av på ett ställe och ställde mig i solen, blundade, njöt och lyssnade på lugnet. Det var helt tyst förutom en fågel som kvittrade.


Oåkta spår


När jag var klar satte jag mig ner på mitt gamla sittunderlag, lutade mig mot en björk och drack varm chokladmjölk. Jag dricker det sällan men i en sådan här situation smakar det ljuvligt. En miniförpackning med två ballerinakex passade perfekt till.


Jag läste i tidningen i morse om en kille som spelar i ett band och han sa; ”Det är det här jag lever för”. Jag vet vad jag lever för; dagar som dessa, för friluftsliv, för fysisk aktivitet och för naturupplevelser. Det...ger mig riktig energi, njutning och lycka.

Av Lina Karlsson - 14 februari 2009 18:17

Min Garmin klocka har varit lite trött i veckan och den har inte fungerat som den ska, den har bara gjort några tappra försök till att vakna till liv. Linapina diagnostiserade den som övertränad men redan efter fyra dagars vila efter Orsa ski marathon var den återhämtad och startade igen lagom till gårdagens träning. Staffas hade fått för sig sig att åka riktigt långt igår och jag var inte sen med att hänga på. Ett varv på 5,3km kördes på Lugnet och jag hade satt upp som mål att köra minst åtta varv, samtidigt som jag visste att jag inte skulle bli riktigt nöjd förrän jag kört tio eftersom det då skulle bli drygt milen längre än de tävlingar vi kört. Det blev dock bara sex varv och sammanlagt 33km eftersom jag kände av knäet vilket förvärrades av all diagonalåkning. Det var ett klokt val även om det tog emot att sluta. Staffas körde på och fick ihop 54km, bra!


Det vackra vädret och vinterlandskapet gör det svårt för mig att sitta inne och efter att jag fått i mig en sen lunch kröp det i kroppen och jag gick en promenad runt "de små sjöarna". Det är riktigt mysigt att kunna gå runt i termobyxor utan att bli för varm.



Av Lina Karlsson - 8 februari 2009 19:25

Vilken dag! I morse åkte en laddad Staffas, en positiv och pratglad Klingen, en något negativ Bergh och en något ångestfylld Lina till Grönklitt. Tusen skidåkare stod på startlinjen i snöfall och tio minus vilket var imponerande att se. Det var ganska tungkört och glidet var väl inte det bästa med det var ändå en helt ok tävling för min del. Nu när jag tittat i resultatlistan såg jag att tjejen som åkte förbi mig precis på slutet i Harsa förra helgen, var den tjej som jag åkte förbi i slutet av dagens tävling, kul att vi är så jämna…och kul att jag fick revansch. Bergh bröt loppet efter trettio km men en mer nöjd och stolt person som har brutit ett lopp har jag inte träffat på tidigare…så stämningen i bilen hem var betydligt mer positiv än på vägen dit.

 

Nu är det Taco- och filmkväll som väntar med en hel del slappande i soffan. Bergh tror att jag kommer att somna före klockan nio men jag ska nog kunna motbevisa henne...hoppas jag.

Av Lina Karlsson - 6 februari 2009 17:46

Igår kväll blev det ett kort men effektivt pass på knappt en timme. Jag lade in tre styck niominuters intervaller med 1minuts vila. Skidåkningen kändes riktig bra och de nyinköpta 150cm stavarna (5cm längre än tidigare) gör att jag får mer kraft i varje staktag. Jag känner också att jag sakta med säkert bättrar på diagonaltekniken efter att Linapina sagt att jag måste fram mer med händer/armar/axlar när jag för fram staven.

 

Idag när vi satt och åt frukost började det tyvärr snöa ute. Vi traskade upp till Lugnet och började med lite teknikträning innan vi körde i egen fart. Jag kände mig lite seg idag men det blev i alla fall ett pass på sjutton km. Väl hemma igen var vi båda frusna vilket en varm och stark soppa snart rådde bot på. 

Snö både i luften och på kameralinsen.

Skapa flashcards