B-uppsatsen är äntligen klar och inskickad och jag är nästan till och med nöjd med den, inte dåligt. Den skulle lämnas in idag och givetvis drar jag ut på det in i det sista. Jag förstår inte varför jag aldrig(!) kan göra saker tidigare utan väntar tills jag är tvungen att göra det färdigt.

Jag simmade en kort serie på åtta tvåhundringar på A3 fart på simpasset i morse. Jag lyckades med bedriften att få syra redan på första tvåhundringen… Det är verkligen inte likt mig men positivt eftersom det är ett tecken på att jag äntligen tar i på riktigt i simningen. Det blev ett minimini pass i kväll också, mest för att komma ut ur lägenheten ett tag. Min koncentration när jag bytte om till simningen kan inte ha varit hög eftersom jag låste in nycklarna i skåpet. Det var inte speciellt smart eftersom det är hänglås på dem... Badvakterna är dock vana vi detta och en knipsade upp låset åt mig, tack.

Från onsdag till söndag mådde min mage inte riktigt som den brukar må (jag ska inte gå in på detaljer) och inte kroppen heller så jag hade fem väldigt lugna dagar. Både igår och idag var jag i vattnet igen och det flöt på bra. Jag åkte rullskidor fyrtio minuter i kväll vilket var tillräckligt länge för att hinna få blåsor på händerna. Jag vill gärna variera simträningen lite och rullskidor går bra för knäet eftersom det bara sker en lätt böjning i knäleden när jag stakar. Det kändes som om jag har en bättre kraft i stakningen än tidigare vilket är ett resultat av ökad styrka och en förbättrad teknik. Två veckor till ska jag ta det lugnt med löpning och cykling på ortopedens order. Jaja (på skånska), den tiden kommer att gå snabbt.

I fredags morse skickade jag in den första versionen av B-uppsatsen och mycket släppte från mina axlar. I morgon är det opponering och den slutliga versionen ska lämnas in nästa vecka.

Mamma och pappa kom hit i fredags vilket var perfekt eftersom jag inte hade mycket att göra med skolarbetet då. Det var en trevlig helg! Jag jobbade några timmar på Hemköp i söndags och när jag kom hem hade pappa tvättat både min MTB och min ”vardagscykel” och fixat fem saker på den sistnämnda cykeln. Mamma hade tagit tag i en köttbit som legat i min frys länge och tillagat en god stek som vi åt till middag. Tack!

Jag har som sagt haft ont i ena knäet ett tag och jag trodde att det hade blivit bättre men idag kändes det sämre igen. Jag har fått några övningar för att träna upp ”området”. Löpning och cykel ligger på hyllan men desto mer tid bedrivs i bassängen och återigen är jag tacksam för att jag är triathlet! Jag har fått ett flyt i simningen som jag inte känt på evigheter vilket även märks på tiderna.

Jag var och kollade tummen idag och rörligheten är relativt bra nu. Det är en muskel som jag behöver stretcha extra eftersom pekfingret böjs när jag ska böja tummen, ser rätt roligt ut faktiskt. Känseln är inte som den ska i tummen men det kommer att ge med sig med tiden. Likaså kommer hårbeklädnaden som jag fått på handen försvinna efter ett tag och det är jag väldigt tacksam för.

Sammanfattning;

• Ett underbart vårväder
• En viss B-uppsats
• En simning som blir bättre och bättre
• Ett ont knä när jag går, springer och cyklar

Ja, det var väl det jag hade.

Det var en glad Lina som klev ur bassängen igår morse. Känslan i vattnet fanns där, styrkan i draget likaså och tiderna visade att jag inte tappat alls mycket på kortare sträckor. Idag däremot, när jag simmade tre fyrahundringar, tappade jag riktigt mycket på varje sträcka så uthålligheten i armarna är inte den bästa för tillfället...

Jag hade tänkt titta på ”Så ska det låta" i kväll men efter att jag sett att ”I Love Europe-Christer” ska delta tvekar jag om SVT ska få glädjen att räkna med mig bland tittarsiffrorna i kvällens program. Egentligen är det väl direkt någon TV-kväll eftersom det är ett underbart väder ute, solen lyser och det lär vara ljust till närmre nio i kväll. Jag har förresten precis intagit en ”I´m in heaven-middag” bestående av varmrökt lax med romsås (hemmagjord, så klart) och kokt potatis. Eftersom jag köpte en hel lax så har jag flera goda måltider att se fram emot i helgen.

Idag kände jag mig grym på cykeln. Munnen hängde öppen gapandes efter syre, saliven hängde halvvägs ut, snoret rann och benen brände. Precis vad det ska göra när jag kör tempointervaller. Mindre grym var jag i morse när jag simmade igenom ett lugnt pass. Den längsta sträckan jag simmade var sjuttiofem meter och orken tröt sista längden…jag har några spännande veckor framför mig i bassängen.

Jaha, då kan jag rulla upp spagettin på gaffeln på ett smidigt sätt igen. Bra rehabövning för tummen förresten. I övrigt var den skönaste upplevelsen idag att duscha, att slippa hålla uppe högerarmen, och först då insåg jag hur otroligt skönt det är att kunna använda två händer. Det reflekterade jag inte över själva gipstiden, konstigt. Det är förresten nästan exakt ett år sedan jag blev av med mitt förra gips, det är nästan så att jag fasar inför nästa vår…

Långa backintervaller löpning blev det idag. Det var ett underbart väder vilket underlättade träningen. Det kändes riktigt bra, faktiskt, måste jag tillägga. Jag vet ju att jag har löpningen i mig, och hoppas bara att den kan "komma ut" igen någon dag.

Nu är det mycket arbete med B-uppsatsen. Jag försöker intala mig själv att jag har läget under kontroll och ena stunden tror jag till och med på det, i nästa stund är jag realistisk och känner den där obehagliga känsla i magen som bara kommer när jag har mycket att göra under kort tid. Nu har jag i alla fall inriktad mig endast på ledarskapsdelen i STF:s stegutbildning vilket känns betydligt bättre. Det blir förhoppningsvis mer kvalité på resultatet och då kan det komma till större nytta.

I kväll tränade jag barnen igen, det gör jag ju varje måndag. Idag simmade vi mestadels crawl som frisim heter på barnspråk. Jag ger dem ofta saker som de ska föreställa sig, istället för att jag säger ”sträck på er när ni simmar” så säger jag ” föreställ er att ni ska nå någonting högt upp på en hylla på varje armtag”. Idag fick de även dra i ett föreställt rep som satt i respektive kortända en bit under vattenytan så att de drog simdraget under sig när de simmade crawl. Det är riktigt kul att träna dem och nyttig erfarenhet också så klart.

När jag cyklade hem vid halv nio var det fortfarande ljust. Luften var frisk tack vare regnet som föll tidigare i kväll och luften var varm (relativt). Solen var på väg ner och gav himmel och moln en rosa färg. Jag kunde inte göra annat än att le.