I morse när jag vaknade plockade jag fram ett kilo frusen kycklingfilé som jag lät ligga framme och tina tills jag kom hem i eftermiddags. Då tog jag och delade kycklingen i mindre delar, la den i en form och gned in dem med denna marinad;

• Rapsolja
• Färskpressad lime juice (gör att kycklingen blir mör)
• Vitlök
• Jordnötssmör
• Chili
• Soja
• Lite akaciahonung
• Svartpeppar
• Salt

Den fick ligga kallt några timmar innan jag tillagade den i ugnen 200g, 15-20min (ett bra sätt för att slippa stekos, se bara till att hälla av vätskan efter ett tag).

Ikväll åt jag kycklingen med en sallad på tomat och avokado, rödkål och lök som tillagats i ugnen, rostade pinjenötter samt en klick keso.

Efter kaffet i morse stack jag upp till simhallen för att simma ett lugnt och kort pass med mestadels balans- och rotationsövningar samt lite bröstsim. Det var väldigt skönt och jag kände verkligen för att simma idag. Anledningen att jag simmade på morgonen var att jag skulle få träffa triathleterna på högskolan, det var länge sedan så det var trevligt med lite update samtidigt som frukosten intogs. Därefter var det dags för skola efter två veckors uppehåll, sammanlagt fyra och en halv timme inklusive både lunchpaus och Super-Gpaus så det var ingen större krävande dag. Trött var jag ändå när jag kom hem och efter lite donande sov jag en stund innan det var dags att inta eftermiddagskaffet. Kände mig fortfarande seg men efter att koffeinet verkat, jag fått i mig ett bra mellanmål och efter att ha läst inspirerande bloggar var det inga problem att ta på sig löparkläderna. Fyrtio minuter i bra tempo för att vara jag just nu. Hade en liten svacka i mitten men märkte helt plötsligt, när jag som vanligt var djupt inne i mina tankar, hur benen ökade på steglängden och farten. Häftigt, då var det bara för mig att hänga med och låta benen löpa ut. När jag kom hem blev det lite bålstyrka och sedan blev jag så sugen på morot(!) så det blev att äta ett par sådana innan jag hoppade in i duschen. Nu är det dags att fixa middagen.

Jag läste om en person som gör saker som får honom att känna sig levande, och jag förstår precis vad han menar. Jag tänkte på det igår, att från och med nu, vid varje tillfälle som ges så ska jag ut och njuta, oavsett vad jag har planerat (förutom jobb och skola). När solen skiner och det är fem minus; passa på att åka skidor eller långfärdsskridskor, när det har kommit mycket nysnö; passa på att springa i orörda spår, när skoterspåren är som finast; ut och cykla i dem, när stora snöflingor faller i lugn takt; ut och gå promenader. Detta gäller såklart alla årsstider. Idag var just en sådan dag...

På toppen, efter en stigning av ca 130 höjdmetrar

Jag skatade under dagens pass. Jag körde först ett varv runt milen med fokus på tyngdöverföringen och när jag sedan kom ner till skidstadion som var helt preparerad kändes det nästa som att åka långfärdsskridskor. Perfekt läge att köra utan stavar vilket jag gjorde i tjugo minuter. Vilken känsla det var när jag insåg att det faktiskt går riktigt bra att åka utan stavar men med samma arm- och kroppsrörelser som vanligt.

För att träning ska ge någon central effekt (hjärta och lungor) bör pulsen ligga över en viss tröskel som kan räknas ut med hjälp av följande formel:          

vilopuls + 0.6 (maxpuls – vilopuls), vilket för mig skulle vara omkring 133.

Jag rastade Scott idag som fick komma ur garderoben för första gången på några månader. En timmes cykling med en snittpuls på 109 kan väl knappast räknas som träning. Jag fick i alla fall färska upp minnet om hur härligt det är med vintercykling; frusna tår och händer och tre lager med kläder. Kroppen känns relativt bra efter gårdagen, något trött bara och lite spänd i axel/nackpartiet.